need you now
Varför är det alltid så?
Ni vet de dagar i veckan (månaden för vissa) då man haft lite så där extra kul… Ja, ni vet då man har dansat till ”I left my head and my heart on the dancefloor” halva kvällen och med någon annan andra halvan.
Då när sista personen sagt god natt, när sista lampan har slocknat, så gör man alltid något dumt. Man har varit duktig hela kvällen. Haft kontroll. Låtit den ligga i väskan och endast tagit upp den för att kolla klockan och se vart alla andra är. Men när man tror att kvällen är över och slappnar av, då åker den satans saken fram! Man gör något man lovat sig att inte göra i början av kvällen.
Dagen efter vaknar man med ångest över det där dumaduma sms:et som man egentligen inte ens menade! Men så står man ändå där och vet varken ut eller in. Ska man skicka ett sms till och säga förlåt? Eller ska man låtsas som inget?
Det bästa är när man skriver rätt men skickar till fel. Fel är inte bra. Just därför är det bra att alla nummer inte följde med. Som att börja skriva på ett nytt kapitel i en ny bok, man slipper bläddra tillbaka hela tiden, man kan bara bläddra framåt!
Så i år börjar vi om. Nya juläventyr och helt andra nyårstankar!
Det här kommer bli oslagbart, för i år är jag precis där jag bör vara…
