From a café window

Jag blir så jävla förbannad!

För helt ärligt jag bryr mig inte alls om vad du säger till mig eller vad du gör mot mig, men när du går på någon jag bryr mig om... Då kan du vara säker på att hela helvetet brakar löst!

Oftast så brukar jag inte jobba ensam i dessa fall... Och oj vad arga vissa flickor kan bli när de får höra vad som hänt.

Kanske dags att lära sig den hårda vägen, hur viktigt det är att vakta sin tunga...

Men du står där och ser på, du ber om allt och ingenting, du säger saker, du lovar de omöjliga... Du gjorde allt utom att be om ursäkt!

Därför står du där och ser på. Du kommer aldrig att klara det. Du kommer aldrig att stå här.

"Älskling, mitt liv utan dig är som sallad utan gurka, som att ha bil utan körkort, mitt liv utan dig är som att få en gratis Iphone som är inställd på kinesisk!"

Han vet vem han har att göra, vilket du inte har en aning om. Vem står och ser på? Vem står med vind i seglen? Eller är det kanske motvind?

Varje gång, varje gång jag hör det går jag i bitar. Jag klarar inte av att tänka på det...

Tårarna rinner ner för kinderna och allt runt mig snurrar runt, runt. Jag vet inte längre vad som är upp och vad som är ner. Det är som att stå i mitten av storm. Sen hamnar man i stormens öga och allt blir stilla och tyst, dött...

När stormen är över, ser man sig runt omkring och det man ser får hjärtat att hamna i magen.

Allt runt omkring är i bitar, allt är trasig, allt är inte som det ska.

Det hemskaste som hänt i mitt liv, jag tänker inte återuppleva det! Aldrig någonsin!

Cp dag, vill inte prata om det!

14 timmar, 14 fucking timmar!

Kameran funkar inte!

K är cp och besatt!

Inga jävla kommentarer från mig!  

Det har hänt mycket i mitt liv den senast tiden.

Jag har exempelvis fått en röd ros av K =) och så har jag även varit och firat Mattisgården idag.  Eller igår, för idag är det KK-tävling!

Men det har varit en underbar kväll idag, ja i varje fall vad jag mins =)

Missuppfatta inget nu jag är inte "dragen"! Nej, nej...

Men det var super kul!

Massa god mat, musik, dricka och trevligt sällskap.

Det kommer komma upp bilder snart, typ imorgon kväll eller något.

Roligast ute var ändå RK, "Bör jag vara sur på Matilda för att hon drar i mig?" (HAHAHA). Det är alltid roligt att ringa farbror polis när fyllecell är aktuellt =)

Hoppas att han är ok, han var ganska söt när han vinglade omkring som en 2åring... Eller vad säger du Mattisgården? :P

Nu ska jag sova, ska nämligen vara i Stålfors klockan 08.00, alltså om 6 timmar och 20 minuter (TYP)!

Och så mitt försenade födelsedagskort :D  

Hahaha! Älskar den :D

Allt började en sommardag, på sommarjobbet. Det var regnigt och vi stod vid restaurangen Pampas och rensade ogräs och fixade till buskarna, när chefen kom åkandes med den nya tjejen.

Någon dag senare så fick vi jobba tillsammans, i brist på annat samtalsämne så började vi fråga varandra vilka i stan som vi kände...

Det visade sig att vi hade massa vänner gemensamt!

Jag är glad över att du sökte jobb där jag jobbade, att vi verkligen börja prata och sega oss igenom allt bara för att få ha lite kul.

Tack  <33  

 =P

Jag kom på att jag inte berättat om min alternativa medicin lektion idag!!!

Jo, idag fick vi besök av ett medium/drömtydare (eller vad man ska kalla honom...).

I varje fall, så prata vi om våra drömmar som vi drömt. Jag ställde en fråga om en dröm jag alltid har (där någon försöker strypa mig men misslyckas så personen försöker dränka mig istället) och han berätta att vatten oftast betydde samma sak för alla, vilket är en symbol för känslor. Så med andra ord så sa han att jag höll på att drunkna i mina egna känslor, då de är så överväldigande.

Sen börja vi prata om det övernaturlig...

Han berättade att alla hade en eller flera andra som höll än sällskap och som alltid fanns där till hands när man behövde hjälp.

Så då tar jag och fråga (som den idiot jag är, för det här är egentligen inte vad en lättskrämd person som jag bör få höra) "Har jag någon som är med mig?" och han svara, "Ja, faktum är att hon är vid dig nu!"

Herre jävlar! Jag har alltid trott på det övernaturliga, men aldrig på "spöken" (som det kallas). Men jag har ändå alltid haft känslan av att vara iakttagen när jag är ensam eller rädd... Oftast så har det varit en känsla som fått mig att lugna ner mig (som när jag går hem själv från krogen, då känns det som om jag har "änglavakt") men ibland har det känts super läskigt (som när vi precis flyttat in och jag fick för mig att det bodde någon annan i huset för att den hade tjuvat en nyckel och flyttat in på vinden...).  

Men lite läskigt är det just nu när man ska sova och vet om att det kan finnas någon annan själ här i närheten...

Läste igenom Ohmans blogg igen nyss...

Det slog mig igen hur jävla lika vi är! Man brukar säga att folk bär på en ryggsäck med massa minnen och erfarenheter... Just nu verkar det som om vi nästan delar ryggsäck...

Men den tösen har inspirerat mig, vad skulle hända om man gick tillbaka till det sättet man var då? Hur skulle folk reagera? Men viktigast av allt hur skulle JAG reagera och ta det hela?

Så nu sitter jag och lyssnar på min musik, innan Skåne och efter Skåne... För det är just så jag ser på mitt liv...

Måste nog hålla med om att när man gått över till andra sidan, så är det ett helvete att ta sig tillbaka till rätt sida igen.

Men jag kanske ska göra som Ohman och försöka ta mig tillbaka...

Har fixat studentklänningen idag, axelbanden var nämligen lite för långa. Sydde dock inte själv, fast än det är super lätt, utan lämna in den och fick den fixad. Bättre att ett proffs fixar det så slipper man sitta och krångla när de kan göra jobbet på 10 minuter.

När mor och jag kom hem så blev det "modevisning", jag fick nämligen för mig att jag inte visste vilken klänning jag skulle ha på studentfesten så jag prova ett par och nr 7 (Lucky Number 7) tyckte alla om så den blir det (om jag inte hittar en annan).

Men nog om det! Stora Klumpen har nämligen fått en Timeout!

Hon kalla mig för något (som jag inte ens hörde) som mor råka höra och det var tydligen något riktigt illa. För i vanliga fall brukar det vara "Nej så där säger man inte!". Men nu har hon värsta dataförbudet och hon får heller inte sitta vid teven, med andra ord så ska hon alltså hålla sig på sitt rum.

Funderar på att sätta mig i vardagsrummet och ha teven på högsta volym och båda datorerna i knäet samtidigt... :D

Ne, nu ska jag plugga vidare...

Hatar detta...

Man ligger i sin säng och väntar på att sömnen ska komma, så att man kan falla ner i sin sköna dvala där inga problem existerar. Men sådan tur har man aldrig, istället så ligger man och tänker på alla värdelösa tankar. Man önskar att man vore någon annanstans, att allt vore annorlunda.

Så vad gör man?

Jo, man håller tyst och låtsas som om allt inte var som det var... Man låtsas inte om allt som drar en åt olika håll, man bryr sig inte om alla förvirrande känslor. Man tänker inte på de personer som får en att vilja skrika av två olika anledningar men ändå av samma slag...

Man vänder bort blicken och fokuserar på något annat, obetydligt och meningslöst.

Men ändå är man förvirrad, lycka eller sorg? Valet är ganska enkelt men när de trasslar ihop sig i varandra och blir ett, så är man hopplöst lost i sitt val...

Vad gör man då? Vem väljer man? Vart flyr man?

Önskar att jag inte tappat den där glassen, önskar att jag suttit kvar på min plats den där dagen, önskar att jag inte dansat den kvällen, önskar att jag inte bjudit på den där kakan, önskar att jag inte följt med in i värmen...

Dock så ska man vara försiktig med vad man önskar sig... Det kan slå in...

Men ibland önskar jag att jag gjort annorlunda den där dagen när allt starta.

Får be om ursäkt för alla mina förvirrande inlägg den senaste tiden. Men just nu känns det som om jag lever två olika liv, ett i det förflutna och ett i nuet...

Ibland hatar jag dig för det du gjort,

Ibland hatar jag dig för det du gör,

Men mest hatar jag dig för den du är!

För varje gång jag träffar dig så gör du mig så satans förbannad, på något sätt får du mig att bara vilja ångra allt och ta tillbaka allt. Men hur jag än gör så vet jag att jag kommer att ångra det, jag kommer att sitta där och tänka på hur mycket jag ångrar att jag tog tillbaka alla ord och gjorde som du ville...

Jag vet vad jag vill, det jag vill har inget med dig att göra...

Jag förstår inte hur ett jävla telefonsamtal kan gör allt så rörigt igen. Just nu vill jag aldrig mer se dig, där ljög jag, vill nog vara i din närhet...

Jag kan inte låta bli, speciellt inte när jag vet att jag inte får...

Kom över till mig, men jag kommer inte att släppa in dig...  

Älskar, älskar inte, älskar, älskar inte, älskar...


I've dealt with my ghosts and I've faced all my demons
Finally content with a past I regret
I've found you find strength in your moments of weakness
For once I'm at peace with myself
I've been burdened with blame, trapped in the past for too long
I'm movin' on

I've lived in this place and I know all the faces
Each one is different but they're always the same
They mean me no harm but it's time that I face it
They'll never allow me to change
But I never dreamed home would end up where I don't belong
I'm movin' on

I'm movin' on
At last I can see life has been patiently waiting for me
And I know there's no guarantees, but I'm not alone
There comes a time in everyone's life
When all you can see are the years passing by
And I have made up my mind that those days are gone

I sold what I could and packed what I couldn't
Stopped to fill up on my way out of town
I've loved like I should but lived like I shouldn't
I had to lose everything to find out
Maybe forgiveness will find me somewhere down this road
I'm movin' on

I'm movin' on
I'm movin' on

Jag fattar inte riktigt vad du håller på med, men det är satans förvirrande!

Måste dock säga att det verkar som om alla andra hade rätt om dig...

Vad fan håller du på med?

Man kan faktiskt inte äta kakan och behålla den hur mycket man än vill det!

Och just nå gör du mig jävligt förbannad! Du är helt trög, fattar inte ens vad som tänktes då...

Jag har fattat mitt beslut, det var ganska klart när man tänkte på det...

Det var väll synd det då, hopplöstfall helt enkelt...  

Har varit hos Mattisgården hela dagen, jag gick upp vid två så det räknas därifrån.

Som vanligt på söndagar så var det plugg, One Three Hill, GG och så vidare... Men som vanligt så måste det ätas så en tur till Spicy och så självklart en tur till hemköp för efterrätt!

Men alla måste förr eller senare (helst senare) knalla vidare...

Så på väg därifrån till nästa destination, blev det en promenad med massa tankar...

Jag lyckades nog reflektera de senaste 6 åren av mitt liv och kom fram till att jag borde tänka igenom allt och kanske skriva ner det...

Men ibland blir det som det blir, som S sa:

"Va fan prata jag med henne för?"

Livet leker när man är med folk som bryr sig...

Tack för idag flickor och TB, det var trevligt som vanligt!

(Fredag, 17.00, BC, eller hur?)

Har pratat i tele i en timme snart, livet leker!

Börjar få tillbaka känslan jag hade i somras. Ken inte fatta att saker kan vara så underbara, helt förtrollande...

Lycka, lycka, lycka!

Haha, kan inte fatta det, detta är underbart!

Vill bara ställa mig på taket och skrika av lycka. Trodde inte på detta, inte ens i mina vildaste fantasier, men nu är det sant och klart.

Darling, detta kommer att funka för nu är vi äntligen på samma spår framåt!

Älskar det! Har till och med plockat fram nitskärpet, läderarmband och nitar, nu jävlar så kör vi!

Hahaha, har saknat detta!

Motorcykel på studenten?  (A)

Ojoj, vad rykten sprids fort...

Önskar bara att en del av dem var verkliga och inte bara påhittade...

Fick en present idag av K...

Ibland slår det mig hur ytliga en del människor är... För ingen bryr sig om någon egentligen. Det handlar bara om vad man själv kan tjäna på de hela.

Jag har aldrig fattat hur dessa människor tänker!

Visst, jag kanske är en idiot (enligt vissa) som inte utnyttjar allt och alla till max... Men jag får alltid så satans dåligt samvete när jag gör något som jag vet är fel!

Jag blir nästan spyfärdig, mår illa, kan knappt äta och så slutar det med att jag blir grinig. För jag vet att det jag gjort/gör är fel och den där känslan lämnar aldrig kroppen!

Så min fråga är, hur kan du bara inte bry dig om något när du gör som du gör?

Använda

Utnyttja

Ha sönder

Kasta

Fråga

Var varsam

Lägg tillbaka

Vad är det för fel på dig?

För jag har redan frågat vad felet på mig var och svaret blev: INGET...

Big girls...

Det känns som igår... Men tro det eller ej det var för 13 år sen!

För 13 åren gick vi på "6:års" tillsammans och nu söker vi till högskolan genom studera.nu's (urdåliga) hemsida (som inte fungerar).

Kan inte tro att det är sant!

Tänk vad tiden går fort, egentligen...

Tänker avsluta med dessa ord: