fall for you
Jag ligger bokstavligen på min matta och glor på min taklampa. Alla som varit hos mig vet att min matta är inget man vill ligga på om man inte är helt borta. Det vill säga packad.
Men allt jag kan tänka på just nu är sena sommarnätter och varma vindar. Nattdopp i fontäner och annat slarv. Vilket påminner mig, jag kan nu säga att jag badat i en fontän i Slöddertälje! Jag ställde mig nämligen i en fontän utanför stationen… Med gummistövlar och paraply för någon dag sen.
Men nu ligger jag har… Jag drömmer mig tillbaka lite halvt till min blommiga matta… Hur kan man vara så nära men ändå så långt borta? Hur kan man stå och se på men vara mitt i smeten samtidigt?
Jag tror att jag förstår, det är inte just nu som räknas eller om fem minuter. Det är inte det som varit, det som är eller det som kommer… Det är bara det som känns som räknas. Allt annat är bara… Där.
Ja, jag är lite vilsen och trött just nu. Jag väntar på att min låt ska spelas från min lista… men egentligen borde jag bara sova… Har saker att göra imorgon och folk att träffa…
Och folk att undvika.
