From a café window

Jag var kär i idén om dig, långt innan vi mötts
och när jag såg dig komma i blåsten
med kläderna på sned och håret på sned, det med var jag såld
Du sa 'vems hår är gjort för det här?
och är det inte typiskt när man äntligen gjort sig lite fin
men en främling så söt som du och en sax fixar allt'
och plötsligt satt du där i ditt kök, som en oblyg ängel i jeans och bh
alldeles för nära och jag hade aldrig sett nått så vackert

och du skär, skär som laser och jag har inget vettigt försvar
att ens försöka värja sig saknar mening
för du skär, skär som laser och jag förlorar hur jag än gör
för du är inte nån som man låser in och inte nån som man har

Och efter gymnasiet lämnade du stan och alla vi fega, vi blev kvar
Du sa 'jag är inte som du, jag dör om jag stannar' och en kyss
och så var du borta och ända sen dess har jag dansat omkring
på gator och in i sovrum med ett halvt hjärta,
och mätt alla efter dig och inte varit mycket att ha
Och du kan inte bara ringa så här efter 5 år
och vara så underbar och tro jag ska falla
för jag vet att jag kommer falla

och du skär, skär som laser och jag har inget vettigt försvar
att ens försöka värja sig saknar mening
för du skär, skär som laser och jag förlorar hur jag än gör
för du är inte nån som man låser in och inte nån som man "har"

hey!

Du skär, skär som laser och jag har inget vettigt försvar
att ens försöka värja sig saknar mening
för du skär, skär som laser och jag förlorar hur jag än gör
för du är inte nån som man låser in och inte nån som man "har"