Vykort från Barcelona
Jag satte mig på ett tåg. Jag åkte runt i ett år. Jag hade kul, jag trivdes och jag mådde som jag förtjänade. När tåget äntligen rullat in på slutstationen så upptäckte jag att det var fel station.
Så jag virra runt lite, fråga om vägen och fick fel beskrivning. Tillslut hitta jag rätt. Så jag hoppa på det nya tåget. Men om jag är på The tåg återstår att se.
Man måste våga hoppa på ett okänt tåg. Det värsta som kan hända är att man får se en ny stad. Eller vänta i några timmar på nästa tåg.
Jag har hört det förut. Jag har himlat med ögonen varje gång. Jag har ”ja-ja”:at åt det varje gång. Men nu verkar det som om det är rätt för mig. Ja, rätt spår för att nå mitt ultimata mål.
Nu återstår bara att välja vad jag ska offra för att nå det. För inget här i livet är gratis, allt har sitt pris och alla måste betala priset för att få det dem vill ha. Även om man brukar få som man vill.
