From a café window

Jag blundar och drömmer mig bort. En tanke slår mig i min dagdröm. En tanke, en rökfylldtanke. Det är som du säger att det är.

På fyllan älskar jag dig, på fyllan är du rätt för mig.

Du lovar att inte supa ner mig bara för att få höra de tre orden från mina läppar. De tre orden som du skulle kunna döda för, bara de kommer från mig.

Vad är fel när allt känns rätt? Vad är rätt när allt känns fel?

Är det möjligt att leva i en tvärtomvärld? Är de omöjliga egentligen lika möjligt som de tre orden på fyllan?

Hur mycket sanning finns i dem?  

Varför svarar du aldrig tillbaka?

"Säg det när du är nykter"

"Säg det en gång till bara"

"När jag blir stor ska jag inte bli som dig, jag ska inte krossa ett enda hjärta!", förutom ditt...