"vad ska du ha på dig?"
Ibland är det skönt att ha ett långt telefonsamtal med någon man inte får träffa så ofta.
Det blir oftast så att man får ur sig allt man hållit inne.
Det är nästan som att stå ute i regnet och låta tårarna rinna och världen smälta bort. En total lättnad, att få säga alla de saker som hänt. Men även att känna sig behövd, så att man själv får lyssna och bistå med hjälp.
Du gör mig lycklig när du hänger kvar i luren och utbrister då och då:
"Va? Skojar du? Jag lovar om jag vore där..."
Men bäst av allt är det sista du säger innan vi lägger på...
"Vi kommer klara det! Vet du varför? För vi är dem vi är."
Vi är dem vi är...
Det är skönt att veta att det alltid kommer vara "vi" och inte bara "jag" eller "du" eller "jag och du". Utan med oss kommer det ALLTID att vara "vi".
Om du önskar dig en saga, så sitt inte där och vänta på den! Utan ge dig ut i världen och sök efter den...
Livet är inte direkt som en dans på rosor, men med dig så fick jag dansa en hel natt bland rosenbuskar...
Men hur ska vår saga sluta?
Jag hoppas att den inte gör det.
Men om den gör det så hoppas jag att det är lyckligt!
N+N=Z
