From a café window

Känner mig trött och utsliten!

Det var tänkt att jag skulle ut och festa idag. Men min kära mor fick för sig att det skulle storstädas idag och inte imorgon! Så nu sitter jag här smått sur på fläcken på bordet och otroligt trött.

Nu är det inte mycket kvar innan den tjocka damen ska sjunga sin sista vers.

Snart är det över för alltid...

Kommer jag sakna det? Troligen inte...

Kommer jag låta tårarna falla? Mycket troligt.

Kommer det vara värt all besvär? JUPP!

Men vad ska man egentligen göra när man står där si sin vita genomblöta klänning? Ska man skrika sig hes? Ska man stå och hoppa på stället, ihop om att någon ska fatta hur otroligt det egentligen är?

Jag vet inte...

Jag kommer nog agera impulsivt, som jag alltid brukar...

Jag önskar...